Fantastisk UX är osynlig men dålig UX gör dig galen

av | Apr 19, 2017

Dina Zuko arbetar som konsult och UX-designer på Purple Scout. Hon är både högskoleingenjör inom datateknik och socionom plus att hon har läst en hel del kurser inom UX. I den här artikeln benar Dina ut vad UX egentligen är och varför alla projekt behöver en riktigt bra UX-designer. Hon passar också på att spräcka några gamla tråkiga myter om UX.

Som användare upplever man ett bra grafiskt gränssnitt som snyggt, men när det gäller ett riktigt bra UX så märker du den oftast inte alls. UX är inte något man tänker på förutom de gånger det fungerar dåligt. Besöker du till exempel en e-butik där du lyckas beställa det du vill ha, betala utan problem och kan tänka dig att komma tillbaka och handla igen – ja, då har UX-designern gjort ett bra jobb.

Ett vanligt missförstånd är att UX bara handlar om att skapa snygga grafiska gränssnitt och att det är något man gör i slutet av projektet för att “snygga till” eller att UX-designers egentligen inte behövs eftersom att utvecklare lätt kan ta fram användarvänliga gränssnitt. Andra fördomar är att det inte lönar sig ekonomiskt att anlita en UX-designer, att UX bara är en nymodighet och att det inte bygger på någon vetenskap och att vem som helst som kan Photoshop kan sköta jobbet som UX-designer.

UX står för User eXperience och handlar om användarens upplevelse när hen interagerar med en webbsida eller ett system. När man har utvecklat ett grafiskt användargränssnitt så kan man inte välja bort användarupplevelsen, den får man på köpet.

Det man kan välja är om ens användare kommer att ha en trevlig upplevelse där de utan problem kan utföra sin uppgift eller en mindre bra upplevelse där de mest troligt kommer att bli irriterade och frustrerade. Det senare slutar ofta med att användaren istället börjar använda en konkurrerande produkt.

En UX-designer har förståelse för mänskliga beteenden och har kunskaper inom psykologi och kognitionsvetenskap, utöver det känner de till olika designprinciper och vet hur man tillämpar dessa principer på olika målgrupper.

När ett projekt fungerar som bäst är UX-designern “spindeln i nätet”, det vill säga kopplingen mellan både användarna, verksamheten och utvecklingsteamet. Hen har då ett unikt helhetsperspektiv i projektet och kan förklara så väl enstaka funktioner som ge helhetsbilden till projektledare och andra stakeholders.

När ansvaret för det grafiska gränssnittet ges till frontendutecklare får man ofta ett gränssnitt som bara återspeglar kodstrukturen, det vill säga ett gränssnitt som som passar jättebra för kodare. Men de allra flesta användare är ju inte kodare och behöver därför ett annat gränssnitt.

Slutsaten är alltså att UX är oerhört viktigt och att designen av användargränssnittet inte bör lämnas åt slumpen. Allt fler företag börjar också förstå vikten av UX. Det gäller särskilt företag inom branscher med hög konkurrens. Titta bara på dessa siffror:

  • Microsofts sökmotor Bings specifika blåa färg (#0044CC) ökade den årliga omsättningen med 80 miljoner dollar jämfört med andra nyanser (Källa: Cnet.com)
  • 88% av onlinekunder återvänder troligtvis inte till en sida efter en dålig kundupplevelse (Källa: econsultancy.com)
  • 94% av användarnas första intryck är designrelaterad (Källa: conversionxl.com)
  • Webbaserade företag ökar sin omsättning efter att ha investerat i UX, till exempel ökade ESPN.com sin omsättning med 35% efter att ha designat om sin sida för att matcha användarnas behov (Källa: mindtouch.com)
  • Enligt en studie från University of Surrey bildar 75% av användarna sin uppfattning av en websidans trovärdighet baserat på det grafiska användargränssnittet (bcs.org)

 

Pin It on Pinterest